Besök en megalit

Till en början kallades gånggriften för Gläshall men så under 1700-talet fick den namnet Kung Björns hög. Vem kung Björn var vet vi inte. Men säkert var gånggriften redan flera tusen år gammal då han levde. Andra gånggrifter som döpts efter kungar är Ragnvalds hög i Karleby. Ragnvald var kung i Sverige någon gång på 1120-talet. Han sägs ha blivit ihjälslagen i Karleby år 1126.

Den som vill besöka Kung Björns gånggrift får leta mitt i ett av Falköpings villaområden på Erik Dahlbergsgatan. Gånggriftens hög är cirka 20 meter i diameter och 0,5 meter hög. Lite ovanligt är att alla synliga stenar i gånggriften är kalkstenar. I vanliga fall brukar det även ingå andra hårdare bergarter. En gång i tiden ska det ha funnits en östlig gång till graven men den är nu borta.

Ben från Kung Björns grav

1952 gjorde man en undersökning av Kung Björns grav och fanns då följande föremål:

• en skifferkniv
• en dubbelknapp av brons
• flintskärvor
• en bärnstenspärla
• ben

Fynden tyder på att det handlar om sekundärbegravningar, det vill säga senare begravningar som skett efter de första begravningarna i gånggriften. Dubbelknappen av brons berättar att de senare begravningarna antagligen är gjorda under bronsåldern. Kammaren har också vid minst tillfälle i mitten av 1800-talet letats igenom av tjuvar och föremål kan därmed ha blivit bortförda från platsen.

Hitta hit

• Vägbeskrivning: Finns i Falköpings stad, vid Kung Björns väg (öster om Danska vägen). Vid gånggriften finns informationsskylt.
• Koordinater: x=6451908.18, y=1366686.922

Mer information om Kung Björns grav

• Fornsök, Riksantikvarieämbetet: RAÄ-nr Falköping 18:1 Länk till annan webbplats.
• Historiska museets samlingar: Ej digitaliserat objekt Länk till annan webbplats.
  

Den här gånggriften finns att se mitt i Falköping i parken Plantis. Kammaren är 8 meter lång och 2 meter bred. 1959 tog man bort all jord som omgett gånggriften för att fylla ut landsvägen och planer fanns att förstöra stengraven helt. I sex av stenarna borrades hål för sprängmedel. 1928 kom man dock på andra tankar och började istället restaurera gånggriften. Takstenarna lyftes upp och lades på plats. Man passade även på att gräva ut och undersöka gånggriften. Graven var fylld med ett lager av 25 centimeter orörd jord tillsammans med en mäng människoben. Där fanns också en rad föremål som: tretton bärnstenspärlor, fyra bitar av flinta och en yxa samt fyra borrade djurtänder.

I parken finns ytterligare en sten med ett fyrtiotal skålgropar inhuggna. Den stenen kallas för Ballerstenen och flyttades till parken från Ranten när järnvägen byggdes i slutet på 1800-talet. I den största takstenen finns en skålgrop inhuggen. Skålgroparna höggs med hjälp av en knacksten eller en mejsel. De kan finnas ensamma men också i grupper. En vanlig tolkning är att de har använts i någon form av fruktbarhets- eller offerriter. Kanske lade man sädeskorn i dem som sedan maldes under någon ritual eller fest.

Hitta hit

• Vägbeskrivning: Gånggriften Kyrkerör och Ballerstenen finns i parken Plantis vid S:t Olofsgatan i närheten av Falbygdens museum.
• Koordinater: x=6451473.962, y=1367451.092

Mer information om Kyrkerör

• Historiska museets samlingar: Tandpärla från en hund Länk till annan webbplats.

Gånggriften fick sitt namn genom att det låg ett lusthus på platsen då den först undersöktes 1868. Vid utgrävningen hittade arkeologerna flera människoskelett samt en del föremål som beräknas vara från den senare delen av bondestenålder, eller neolitikum som tiden även kallas.

Lusthushögens gånggrift är placerad på en 2 meter hög kulle. Till en början var kulle 25 meter eller större i diameter men när husen och vägar byggdes i närheten blev man tvingad att gräva bort delar av kullen. På toppen av kullen markeras gånggriften av fyra stora takstenar av granit. Gången markeras av ytterligare fyra granitstenar. Sydväst om gånggriften fanns det fram till slutet av 1800-talet två stycken hällkistor, Smedjekullens hällkistgrav nr. 2 och nr. 3. Innan hällkistorna helt togs gjordes en undersökning av O. Almgren. Man fann då resterna av en kalkugn som någon anlagt i den ena gravkistan. Ovanpå fanns resterna av en gammal svinstia som därefter blivit en sophög.

Fynd från Lusthushögens gångrift:

• 7 knivar av flinta
• 2 lansspetsar av flinta
• 4 pilspetsar
• 2 halvmånformiga flintredskap
• 1 flintknuta
• 8 flintspån
• 38 flintskärvor
• 1 stenyxa med skafthål
• 2 små brynen av svart skiffer med hål i ändan för snöre
• ½ bärnstenspärla i form av en slägga
• 3 urnor av lera
• 2 bennålar med platt genomborrat huvud och krökt avslut
• 1 benstycke, avlångt med spetsiga ändar och med ett hack i ena kanten
• 2 spetsar av ben
• 1 bit av en bennål
• 1 djurtand från gången

Hitta hit

• Vägbeskrivning: Gånggriften ligger på Bangatan i närheten av S:t Olofsgatan.
• GPS: x=6452143.14, y=1367329.588

Mer information om Lusthushögen

Fornsök, Riksantikvarieämbetet: RAÄ-nr. Falköping 19:1 Länk till annan webbplats.

Denna gånggrift användes för att begrava döda under en period på nästan 2400 år. 1962 undersöktes och restaurerades gångriften. Rössberga är den enda fullständigt undersökta gånggriften på Falbygden. Kammaren var till en början 2 meter hög och indelad i 17 stycken avdelningar, eller nischer. Inne i nischerna låg högar av människoben.

Totalt har man hittat skelett från 128 vuxna män och kvinnor. Det är fler än från någon annan megalitgrav i Skandinavien. Man har också hittat en del djurben.

Blandat med högarna av ben fanns också hela och bitar av bärnstenspärlor, tre stycken spån av flinta och några övriga flintor. Vidare fanns det olika pärlor gjorda av djurtänder, två trasiga bennålar, en benring och sex griständer i delar.

Konstigt nog fann man inga bitar av keramik i kammaren. Däremot hittades över 700 bitar av mestadels dekorerad keramik från gravens öppning. Genom att göra kol14-dateringar av benen har man fått fram att de bör vara från 3200 före Kristus.

Gånggriften ligger på en rund kulle med nio synliga fasadstenar i anslutning till gravens ingång. I öster ser man Plantaberget och Varvsberget på avstånd.

Hitta hit

• Vägbeskrivning: Väg mellan Torbjörntorp och Broddetorp, vid vägen cirka 5 km norr om Falköping. Skyltat.
• Koordinater: x=6458325.287, y=1370788.03

Mer information om Rössberga gånggriften

• Fornsök, Riksantikvarieämbetet: RAÄ-nr Valtorp 2:1 Länk till annan webbplats.
• Totalt finns 657 förmål från Rössberga i Historiska museets samlingar:
  • Keramikskärva Länk till annan webbplats.
  • Bärnstenspärla formad som en dubbeleggad klubba Länk till annan webbplats.

Gångrifterna ligger väl synliga på en åkerholme. Den ena gångriften har en kammare men inga hällar finns kvar av gången. Kammaren är 12 x 2,5 meter stor. Den andra gångriften har kammare på 6 x 3 meter och en 6 meter lång gång som leder in i kammaren.

Dessa ”tvillinggånggrifter” är två av sju stycken gånggrifter i Vårkumla. Miljön som omger gångrifterna är väldigt vacker med utsikt över landskapet och platåbergen Ålleberg och Mösseberg.

Gånggriften närmast i bilden är en av de största i Västergötland. Ett av takblocken på Glaskullas gånggrifter beräknas väga ungefär 16 ton – alltså lika mycket som en landsvägsbuss! Då är det inte svårt att förstå att det måste ha krävt mycket teknik och kunskap för att frakta toppstenen på plast och därefter hissa upp den ovanpå de andra stenarna. Glaskulla gånggrifter är troligen runt 4 500 år gamla.

Hitta hit

• Vägbeskrivning: Fortsätt från Vårkumla kyrka mot Vartofta, cirka 2 kilometer från kyrkan på höger sida. Skyltat.
• Koordinater: (Vårkumla 14:1) 58,0824/13,5878 (WGS84, (Vårkumla 14:2) 58,0825/13,5881 (WGS84)

Mer information om Vårkumla gånggrifter

Fornsök, Riksantikvarieämbetet:

• RAÄ-nr. Vårkumla 14:1 Länk till annan webbplats.
• RAÄ-nr. Vårkumla 14:2 Länk till annan webbplats.