- Startsida
- Bygga & bo
- Vatten och avlopp
- Dricksvatten
Dricksvatten
Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och en förutsättning för allt liv. Det är viktigt att vi använder vatten på rätt sätt och att vi inte slösar på jordens resurser.
Dricksvattenkvalitet
För att säkerställa att vattenkvaliteten är godkänd finns det kvalitetskriterier från Livsmedelsverket som måste uppfyllas. VA-avdelningen ansvarar för att dessa kriterier är godkänd och tar regelbundna provtagningar från utvalda punkter på dricksvatten-nätet.
Läs mer om kvalitetskrav på Livsmedelsverkets hemsida
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..
Mjukt eller hårt vatten
Vattnet i Falköpings kommun är mjukt, 3,5°dH.
Vad avgör om vattnet är mjukt eller hårt?
Det som avgör vattnets hårdhet är hur mycket mineraler vattnet innehåller, främst kalcium- och magnesiumjoner. Hårt vatten innehåller en högre halt medan mjukt vatten innehåller en lägre halt. I Sverige benämner vi vattenhårdheten i tyska hårdhetsgrader °dH (grad deutscher Härte). 1°dH motsvarar 10 milligram kalciumoxid per liter vatten.
- Mycket mjukt vatten: 0-2°dH
- Mjukt vatten: 2-5°dH
- Medelhårt vatten: 5-10°dH
- Hårt vatten: 10–20 °dH
- Mycket hårt vatten: >20°dH
Olika egenskaper
Mjukt och hårt vatten har olika egenskaper vilket kan vara viktigt att känna till när du ska installera kaffekokare, disk- eller tvättmaskin.
Mjukt vatten
- Det behövs inte avhärdare i diskmaskiner.
- Det behövs mindre tvätt- och diskmedel.
- Tvätt- och diskmaskiner håller längre.
- Kläder får längre livstid eftersom det fastnar mindre kalk när tvätten torkar.
- Varmvattenberedare kalkar inte igen lika snabbt.
- Reningsprocessen på reningsverket blir effektivare.
Hårt vatten
- Ger mer kalkavlagringar och du behöver avkalka oftare.
- Kräver en större mängd disk- och tvättmedel för att tvätten ska blir ren.
- Över ett visst värde rekommenderar många diskmaskinstillverkare tillsats av diskmaskinssalt.
pH-värde
Vattnet i Falköpings kommun har ett pH-värde mellan 8,3 och 8,6.
Vad är pH?
pH mäter surheten på vattnet genom balansen mellan vätejoner och hydroxidjoner. Dricksvatten ska ha ett pH-värde mellan 7,0 till 9,0.
Lågt pH
Vatten som har ett lägre pH-värde (under 7,0) är surt och aggressivt vilket kan leda till frätskador på vattensystemet. Frätskador kan även leda till att rören fräts sönder och ger vattenskador som måste repareras.
Högt pH
Vatten som har ett högre pH-värde (över 10,5) är hälsofarligt för oss människor och det finns risker för skador på slemhinnor och ögon.
Provresultat
Mikrobiologiska parametrar
Parameter | Gränsvärde | Medelvärde 2023 | Medelvärde Kvartal 3 2024 |
|---|---|---|---|
Odlingsbara Enhet: cfu/ml | Ingen onormal förändring | 19 | 12,25 |
Långsamväxande Enhet: cfu/ml | Ingen onormal förändring | 129 | 21,2 |
Koliforma bakterier 35°C Enhet: cfu/100 ml | Påvisad | <1 | <1 |
Escherichia coli (E-coli) Enhet: cfu/100 ml | Påvisad | <1 | <1 |
Presumtiva Clostridium Perfringens Enhet: cfu/100 ml | Påvisad | <1 | <1 |
Intestinala enterokocker | Påvisad | <1 | <1 |
Kemiska och fysikaliska parametrar
Parameter | Gränsvärde | Medelvärde 2023 | Medelvärde kvartal 3 2024 |
|---|---|---|---|
Tydlig | Ingen | Ingen | |
Turbiditet Enhet: FNU | 1,5 | 0,2 | 0,2 |
Färg Enhet: mg Pt/l | 30 | 7 | 8 |
≥6,5 - ≤9,5 | 8,1 | 8,2 | |
Konduktivtet Enhet: mS/m | 2 500 | 17 | 18 |
Ammonium Enhet: mg/l | 0,50 | 0,03 | 0,03 |
Nitrit Enhet: mg/l | 0,50 | 0,03 | 0,02 |
Järn Enhet: mg/l | 0,200 | 0,034 | 0,090 |
Mangan Enhet: mg/l | 0,050 | 0,003 | 0,005 |
Utvidgad undersökning
Utvidgad undersökning av dricksvattenkvaliteten innebär att fler mikrobiologiska och kemiska tester undersöks jämfört med en normal kontroll. Vad som undersöks finns reglerat i Livsmedelsverkets föreskrifter, SLVFS 2001:30 och några exempel är nedbrytningsprodukter av klorföreningar som går att härleda till dricksvattenproduktionen, föroreningar från miljön som t.ex. PAH samt sådant som ger mer konkreta hälsoeffekter t.ex. flourid som kan ge fläckar på tandemaljen eller nitrat och nitrit som vid för högt intag kan orsaka en sämre syreupptagningsförmåga i blodet. Utvidgad undersökning genomförs tre gånger per år, nedan visas senaste analysrapporten,
Kokningsrekommendation
Kokningsrekommendation är en säkerhetsåtgärd som utfärdas när VA-avdelningen inte kan garantera dricksvattenkvaliteten och om det finns misstanke att kranvattnet kan innehålla bakterier, virus eller parasiter som kan göra dig sjuk.
Detta ska du göra vid kokningsrekommendation
- Koka allt vatten som ska drickas eller användas i matlagning där vattnet inte kommer upp i koktemperatur.
- Koka upp vattnet i en kastrull (ej i vattenkokare) tills det bubblar kraftigt. Bakterier, virus och parasiter dör när vattnet kokas.
- Häll upp det kokta dricksvattnet i väl rengjord kanna, flaska eller annan behållare och låt det svalna. Låt det stå i rumstemperatur eller svalare, gärna i kylskåpet.
Kokat dricksvatten kan bland annat användas till
- Blanda saft eller andra drycker med vatten.
- Brygga kaffe, då kaffebryggaren inte värmer dricksvattnet tills det kokar.
- Göra is.
- Skölja frukt och grönsaker som inte kokas.
- Tandborstning.
Okokat dricksvatten kan bland annat användas till
- Laga mat som ska kokas i vatten, till exempel potatis, ris och pasta.
- Tvätta händer och ansikte.
- Duscha, men se till att små barn inte sväljer vatten, undvik att bada.
- Diska i diskmaskin på högsta temperatur, använd torkprogrammet efter.
- Diska för hand, låt disken torka innan den används.
- Tvätta kläder.
- Städa och rengöra ytor.
- Vattna blommor.
- Spola toaletten.
Observera
Barn ska inte leka i vattenspridare, barnbassänger eller liknande när kokningsrekommendationer har utfärdas.
Information in other languages
Vattenförsörjning
Allmän vattenförsörjning
Allmän vattenförsörjning innefattar dricksvatten som levereras via den kommunal VA-anläggningen. VA-avdelningen har huvudansvaret för den allmänna dricksvattenförsörjningen och är skyldig att tillgodose fastigheter som ligger innanför verksamhetsområde med vatten och avlopp. Det gäller enligt lagen om allmänna vattentjänster (§2006:412).
Falköpings kommun ingår i Kommunalförbundet Skaraborgsvatten som hämtar råvatten från Vättern.
Enskild vattenförsörjning
Fastigheter med enskild vattenförsörjning är inte ansluten till det kommunala dricksvattenvattennätet och ligger utanför VA-avdelningens ansvarsområde. Frågor om vattenkvalitet i enskilda dricksvattentäkter hanteras av Miljösamverkan Östra Skaraborg (MÖS) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..
Enskild vattenförsörjning innefattar dricksvatten från enskilda brunnar eller enskilda dricksvattenanläggningar. Du som är fastighetsägare till fastighet med egen brunn är ansvarig för att kontrollera vattnets kvalitet regelbundet för att säkerställa att det är rent och fritt från mikroorganismer och kemiska föroreningar. Detta är speciellt viktigt när man är gravid eller har barn. Barn är mer känsliga för vissa ämnen i vattnet än vuxna.
Riktlinjer för återströmningsskydd
Vad är återströmning?
Återströmning innebär att vatten strömmar från en kunds VA-installation tillbaka till det allmänna dricksvattennätet. Risken för återströmning likt ovan till den allmänna anläggningen är ett fenomen som uppstår till följd av övertryck inne på en fastighet, eller genom undertryck ute i de allmänna vattenledningarna.
Återströmningskydd
Återströmningsskydd är en anordning som används för att undvika att förorenat vatten eller andra skadliga vätskor går tillbaka i dricksvattensystemet. I värsta fall, när återströmningsskydd inte finns installerat, kan det förorenade vattnet sprida sig och smitta andra abonnenter i området. Det finns exempel på fall med återströmning där tusentals människor blivit sjuka.
Alla fastighetsägare som använder den allmänna VA-anläggningen berörs av bestämmelserna i ABVA (Allmänna Bestämmelser för brukande av den allmänna Vatten- och Avloppsanläggningen).
Ur kommunens ABVA 2009 punkt 7:
Fastighetsägare som brukar den allmänna va-anläggningen ska förse inkommande dricksvattenledning med återströmningsskydd, om fara för återströmning föreligger. Det åligger fastighetsägaren att tillse att återströmningsskyddet är av rätt funktionstyp enligt standardföreskriften SS-EN 1717 (Vattenförsörjning – Skydd mot förorening av dricksvatten – Allmänna krav på skyddsdon för att förhindra förorening genom återströmning) samt att bekosta och svara för att tillhörande riskanalys genomförs i enlighet med standarden.
Klassificering av vätskor och val av återströmningsskydd
I tabellen från SS-EN 1717 blir det enkelt att kategorisera den aktuella vätskan. När väl kategoriseringen av vätskan är genomförd är det möjligt att enligt SS-EN 1717 välja rätt skyddsmodul mot återströmning.
Klassificering av vätskor i kategori 1 till 5 enligt SS-EN 1717
Kategori | Vätska | Exempel på vätska i kategorin |
|---|---|---|
1 | Vatten avsett för konsumtion och som kommer direkt från ett ledningssystem för dricksvatten. | Dricksvatten |
2 | Vätska som inte medför hälsorisk. Vätskan kännetecknas av att vara lämpad för konsumtion, men kan ha ungergått förändring i smak, färg, lukt- eller temperatur (kyld eller värmd). | Te, kaffe, saft |
3 | Vätska som medför viss hälsorisk genom närvaro av ett eller flera skadliga ämnen. | Vatten i system för sprinkler, radioatorvatten |
4 | Vätska som medför hälsorisk genom närvaro av ett eller flera giftiga eller mycket giftiga ämnen, eller ett eller flera radioaktiva, mutagena eller cancerogena ämnen. | Vatten som innehåller frostskyddsmedel, ytaktiva ämnen, kylmedier, radioaktiva ämnen |
5 | Vätska som medför hälsorisk genom närvaro av mikroorganismer. | Avloppsvatten, dricksvatten till djur |
Om man i till exempel en gård med djurhållning fyller på olika kärl med dricksvatten för djuren, då bör anslutningen för påfyllnad utföras med skyddsmodul mot återströmning som uppfyller kategori 5 (skyddsmodul AA, AB eller AD). När djuren dricker ur kärlet överförs mikroorganismer som kan vara hälsofarliga. Därmed blir den vätska som finns i kärlet klassad som kategori 5, och valet av skyddsmodul mot återströmning blir i praktiken luftgap.
När det gäller just hälsofarliga mikroorganismer är det viktigt att tänka på att ingen typ av ventil kan skydda mot att till exempel bakterier vandrar tillbaka in i ledningsnätet för dricksvatten. Av den anledningen är det luftgap som måste finnas för att förhindra överföring av smitta.
En skyddsmodul typ AA beskrivs på detta vis i Svenskt Vattens publikation Vägledning vid tillämpning av SS-EN 1717:
Denna typ är det ”äkta” luftgapet, ett synligt vertikalt minst avstånd mellan utloppet för dricksvatten och högsta tänkbara vätskeyta i ett under utloppspipen beläget kärl. Vid bräddning kan vätska rinna fritt över kärlets kanter. Vid luftgap typ AA är alltså luftgapets höjd avståndet mellan tilloppsrörets mynning och vätskeytans nivå vid bräddning när tillflödet är maximalt. Luftgapets höjd ska vara minst 2 x diametern på utloppsröret, dock minst 20 mm. Det förutsätts att såväl utloppspipen som kärlet är stadigt fixerade så att luftgapets höjd inte kan minskas.
Är du osäker på om rätt återströmningsskydd är installerat, kontakta en VVS-montör för kontroll och rådgivning, eller ring VA-avdelningen på Falköpings kommun.
En principskiss på ett återströmningsskydd med brutet vatten/luftgap.
Konsekvenser om en fastighetsägare inte uppfyller kraven
Lagen om allmänna vattentjänster trädde i kraft den 1 januari 2007. I lagen tas frågan om återströmning upp i 18 §: ”Huvudmannen är inte skyldig att låta en fastighet kopplas eller vara kopplad till VA-anläggningen om fastighetens va-installation har väsentliga brister.”
Begreppet ”väsentliga brister” innefattar bland annat avsaknad av återströmningsskydd där så erfordras. Om detta kan du läsa i propositionen till lagen.
Falköpings kommun i egenskap av huvudman för vatten- och avlopp, har enligt 41 § i Lagen om allmänna vattentjänster: ”Rätt till det tillträde på en fastighet som behövs för att undersöka en VA-installation och dess användning.”
Tips från VA-avdelningen
En ko dricker ungefär 100 liter perdygn. Det medför att de flesta lantbruk har behov av en stor kapacitet av vatten under kort tid av dygnet, främst morgon och kväll när de mjölkar. Det kan innebära för övriga abonnenter som delar samma ledningsnät att trycket blir dåligt under vissa tider på dygnet. Därför rekommenderar vi att lantbruk som använder kommunalt vatten, och därmed installerar återströmningsskydd kategori 5, samtidigt passar på att dimensionerar återströmningsskyddet ändamålsenligt för att slippa tryckfall till övriga abonnenter.
Exempel: Installerar en lantbrukare ett återströmningsskydd med en 1000 liters tank så finns där en buffert med vatten som hen kan nyttja utan att påverka trycket på ledningsnätet för övriga abonnenter.
Exempel på tillverkare av Återströmningsskydd, vätskekategori 5
- Armatec
- Ibeco
- Zickert systems
- Radonett
- Norvatek
Vattenmätare
Vattenmätare används för att mäta kundförbrukning av kallvatten och ligger till grund för debitering av VA-tjänster.